nillamedfluff

Well, ja. Jag har 3(4) regler när det kommer till hur jag väljer och lever. Kom och tänka på det i och med att jag har valt att åka till USA efter stundenten och får reaktionen att jag är supertuff som vågar. Självklart är jag supertuff, men det ligger mer i mitt val än så. Allt styrs av Nillas Gyllene Regler:

1. Ångra ingenting! Hur skulle det se ut om vi gick runt hela tiden och ångrade saker? Det finns en hel drös med saker som jag inte borde ha gjort, men jag har lärt mig från dem, jag har vuxit som person genom mina misstag. Man kan inte ändra det förflutna, men man kan ändra framtiden!

2. Våga! Ordet "kan" och "inte" får aldrig placeras i samma mening! Oavsett om det gäller att hoppa fallskärm eller berätta för en kille att man älskar honom så hjälper det inte att vela eller fega - gör det! Denna regel är förknippad med den första, för om man bestämmer sig för att man inte vågar så ska man vara på det klara med sig själv att man inte ska ångra det. Antingen gör man det nu eller aldrig. Och sedan får man leva med konsekvenserna, vad de än blir. Du lär dig något oavsett hur det går. 

3. Se inte hindren, se målet! Hur bitter kommer du inte bli om du bara ser vad som är omöjligt och inte vad som är möjligt? Istället för att bara se till allt som inte går, se till allt som går! Håll fokuset på målet och ta dig dit, fungerar inte första vägen du provar, ta en annan. Och minns: ingenting är omöjligt! 

(4. "Det finns en anledning till att det som händer händer!" Står inom parantes på grund av att detta är en regel jag endast drar till med vid uppgivenhet. Den är en otroligt tröstbar förlorarregel. När du står där och har blottat ditt hjärta för någon eller när du inser att fallskärmen inte vecklar upp sig okej och att det kommer bli ett hårt fall, då fungerar det oftast att tänka att det finns en anledning till att det gick åt helvete den här gången. Kanske du klarar det bättre utan Herr Hjärtekrossare, eller kanske ett brutet ben får dig att möta världens snyggaste doktor osv. osv. Detta är en regel kopplad till regel 3. För denna kan man behöva ta till när man snubblat över ett hinder man trodde man skulle ta sig över, och man kan behöva tänka så här för att hitta en ny väg mot målet.)

Så. Anledningen till att jag kom att tänka på detta, som jag sade, var USA resan, men det var lite djupare än så. I höstas föll jag för någon speciell, men vågade aldrig säga något. Dock var jag hela tiden på det klara med att jag aldrig skulle låta mig ångra det beslut jag gjorde - att inte säga något. Det var ett beslut, och jag kan inte ödsla tid på att ångra det.

Därför börjar jag nu se det positiva med situationen. Hallå, jag är singel och går ut gymnasiet i vår! Jag är fast besluten att leva i drömmen "hela världen ligger öppen för mig", även om jag förstår innerst inne att det inte kommer fungera i det långa loppet. Men till att börja med så kommer jag inte ha någon som håller mig tillbaka här. 

Jag menar inte att det är dåligt att vara kär. Jag menar mer att jag är den personen som blir OTROLIGT kär och kan ge upp både det ena och det andra för att det ska fungera, det vill säga: inget USA. I alla fall inte nu. Jag skulle aldrig kunna åka iväg själv på mitt största äventyr hittills om jag hade någon som jag skulle se som min soulmate här hemma.
No, no.

Så jag kommer inte ens att titta efter något mer hållbart under våren.